Färg=kön?

Länge sen jag skrev nått här inne. Har verkligen inte haft nån lust alls så då har jag låtit det vara. Men nu kom suget.

Har tänkt på en sak ett tag. Vi har valt att inte bara ha rosa och lila kläder på Hailey. Det finns så många fina färger så varför bara ha rosa för att man har en dotter. Haileys ytterkläder är en blå jacka och svarta byxor, nu när det är varmare ute är det en grön mössa som gäller (har även köpt en grön keps till henne). Var och varannan dag när vi är i parken tror folk att hon är en pojke. ”vänta tills pojken har klättrat upp, gungat färdigt” osv. Antar det är pga av kläderna då det är svårt att se i denna ålder om det är en pojke eller flicka. Varför skulle det vara en pojke för att man har blåa kläder? Eller en tjej bara om det är rosa kläder? Har vi inte kommit längre än såhär i Sverige? Ska inte alla få samma förutsättningar och möjligheter och få använda de färger på kläderna man tycker mest om utan alla dessa förutfattade meningar?


Fullt!

Spännande när ägarna till denna båten tänkte ge sig ut på havet i sommar 🙂 De får nog tänka om då…

Har så många tankar som snurrar i huvudet och kan inte få nån rätsida på nått.

Många tankar handlar fortfarande om det här med förskolevalet för Hailey. För och nackdelar vägs och vägs mot varandra mest hela dagarna… Förmodligen försvinner tankarna när vi väl bestämt oss och fram till dess kanske det helt enkelt får vara såhär. Men e ju så svårt när vi trivs så bra men när man tänker framåt så kanske det bästa ändå är att byta. 1,5 vecka kvar innan vi måste svara och på torsdag ska vi besöka den här andra förskolan. Kanske känns det bättre efter det.

Funderar även mycket på jobb, vad jag vill, när och hur. Ibland vill jag verkligen prova på nått annat men ändå trivs jag ju så bra med att jobba med det jag gör.

Sen är det även andra saker saker som tar upp mina tankar, tex allt jag vill göra i vår och sommar, Haileys astmautredning och mycket annat.

Vissa dagar/perioder är det många tankar men det går över och energin kan då läggas på annat istället. Är bara att se framåt! 🙂

Kram på er alla!


Fota eller inte?!

Har varit många diskussioner senaste dagarna med anledning av Lucia, att man på många plaster inte får fota luciatåget på förskolan. Många många föräldrar man hör är emot detta. Men det är ju faktiskt av en anledning. Många (de flesta?) föräldrar lägger sedan upp korten på facebook, bloggar osv. Kort där även andras barn finns med, vilken man inte får utan att fråga. Vad man gör med sitt eget barn är ju upp till var och men kort på andras barn ska man alltid fråga vårdnadshavaren! Det va som jag läste i en av alla artiklar, du som förälder kan inte veta om pojken/flickan bredvid ditt barn har skyddad identitet, och vad kan då hända med det barnet/föräldern om det cirkulerar på internet? Eller man behöver inte ens dra det så långt. Vissa föräldrar kanske helt enkelt inte vill att deras barn ska finnas på nätet innan barnen är så pass stora att de själva kan ta det beslutet.

Jag tycker det är helt rätt att inte få fota med tanke på hur samhället ser ut idag, med kort som läggs upp överallt. Nu vet jag att på den förskolan H ska börja får man som förälder inte fota vilket känns bra. Jag skulle bli riktigt arg, besviken om jag fann att andra föräldrar lagt ut kort där även mitt barn finns med om de inte frågat mig eller M innan!


december

Tänk att det är december nu, sista månaden detta året….

Tänk att jag snart jobbat 4 månader….

Tänk att det snart bara är en månad kvar tills Hailey ska börja förskolan…

Tiden bara springer iväg. Dagarna fylls med liv, rörelse och minnen! Älskade livet!


Handen på hjärtat

Just tittat på gårdagens avsnitt av ”Kalla fakta” som handlade om säkerheten på landets förskolor. Skrämmande fakta att det faktiskt händer så många allvarliga olyckor på förskolorna. Olyckor som inte skulle behöva hände, som man skulle kunna förebygga genom enkla medel. Varför har då detta inte gjorts kan man ju fråga sig? Och vem bär egentligen ansvaret, personalen eller chefen? Man ska ha klämskydd, man ska inte lämna barn på skötbordet och barn ska inte leka med hjälm!

Men som personal kan man inte ha 100% uppsikt av alla barnen 100% av tiden de är där. Även om det är det man vill och gör sitt bästa att stäva mot. Men det går inte, då skulle man behöva vara 1 personal/barn. Blir man själv på avdelningen under en liten stund, en avdelning med flera rum, och barnen rör sig fritt lokalerna så kan du inte se alla hela tiden. Det är då miljön måste vara så pass säker så att det inte kan ske allvarliga olyckor. Men barn springer, leker, ramlar och slår sig…

Och hur många föräldrar kan med handen på hjärtat säga att de har koll på sitt/sina barn 100% av tiden de är vakna? Att de aldrig låter dem vara ifred eller leka själv på sitt rum en liten stund? Som förälder har man oftast inte så många barn att ha koll på medan man på förskolan har minst 5 yngre barn/personal. När det är blandade åldrar eller äldre barn är det oftast betydligt fler än så.

Att ett barn dör på förskolan får bara inte hända, ändå har det hänt. Till skillnad från pappan i detta fall som bara tycker att det är brist på uppmärksamhet från personalen kan jag se att det största felet är att barnen klättrar i träd med hjälm. Man ska inte leka i hjälm, det vet väl alla?! Ändå ser man titt som tätt barn som är ute och leker i hjälm, inte på förskolorna då utan hemma i lekplatserna, då det är föräldrarna som har ansvaret, brister  inte deras uppmärksamhet då? Och hur många barn cyklar inte utan hjälm?!

Så kan ni ärligt säga att ni ALLTID och HELA TIDEN har full koll på era barn, att ni aldrig lämnar dem själva ens en liten stund? Jag kan det inte.


Tar man för många kort?

Funderat lite på det här med kort/foton. Sen Hailey föddes har vi tagit så sjukt många kort. Och jag VET att vi inte är ensamma om att ta många kort på sitt/sina barn. Ibland känns det dock som man tar så många kort för att kunna gå tillbaka och minnas så man nästan glömmer bort att njuta av stunden. Man vill få med allt på bild. Och egentligen, hur skoj och meningsfullt är det att ha 711 kort på sitt barn när h*n tex sitter och äter eller gungar?! Har rensat en massa bland korten och kastat men trots det har vi många många kort. Vill inte ens gissa hur många vi kommer ha den dagen Hailey fyller 18…


1000 tankar

Senaste dagarna har jag tänkt så mycket på allt runt förskola till Hailey så det känns som mitt huvud snart kommer sprängas.

Har sedan tidigare sökt 2 olika förskolor till i jan. Fick häromdagen reda på att vi troligtvis inte kommer få plats på någon av dem till jan men att det finns lediga platser på andra förskolor så vi kommer inte bli utan. Igår fick vi reda på att det inte blir någon plats ledig på någon av dessa två förrens till hösten (om ingen tackar nej nu). Fick även reda på att man kan säga till att man inte vill ha någon annan förskola utan väntar tills det blir ledigt på de man sökt. Efter diskussioner här hemma igårkväll bestämde vi oss för att säga till om detta och jag skulle ringa i dag. Provade ringa imorse men fick då inte tag på personen i fråga. Och skulle då senare ringa på min rast. MEN innan jag hinner så långt berättar chefen att ett brev e påväg till oss med platserbjudande (inte på samma förskola jag jobbar men i samma distrikt), på en annan förskola mot de vi önskat.

Nu vet vi inte riktigt hur vi ska göra…

Tackar vi nej till denna plats hamnar vi sist i kön igen och vet då inte om vi får plats på någon av de  vi vill till hösten och inte heller om det annars skulle bli på denna vi fått nu…  Tar vi denna plats kan vi stå kvar på omplacering och kommer då få plats där vi vill till hösten. Vill egentligen inte att H ska byta förskola när hon väl har börjat men det är väl nått vi får ta ställning till när det kommer isf.

Finns hur mycket som helst att väga fram och tillbaka…. Och tankarna vill aldrig sluta snurra…. När man själv jobbar på förskola och har gjort i så många år antar jag man ser saker på ett annat sätt med, vad som är betydelsefullt på förskolan där sitt älskade hjärta ska spendera dagarna…

MEN till sist är ändå det viktigaste att Hailey trivs där hon hamnar!!